tryckår: 2009
tjän`stgöra
verb tjänstgjorde tjänstgjort, pres. tjänstgör
tjänst|gjor·de1vara verksam inom ramen för viss tjänst
arb.sesetjänst 2
JFRcohyponymarbeta 1
ingen ville tjänstgöra på nattskiftetden 1 juni börjar han tjänstgöra igen efter sjukdomentala med den tjänstgörande officeren○äv.vara anställd
på viss arbetsplats
han tjänstgör vid en skola i centrumtjänstgöra (som ngn) (ngnstans) (TID)sedan 16332fylla funktionen
av ngt; mest om föremål
Nolltidningen fick tjänstgöra som regnskyddtjänstgöra som ngtsedan 1856Subst.:vbid1-364013tjänstgörande,
tjänstgöring
