SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
toffel [tåf´-] substantiv ~n tofflor äv. 1toffla1toffla [tåf`-]~n tofflor toffl·orofta plur. en lätt fot­beklädnad för inne­bruk ofta utan bak­kappa och med mjuk och tunn sula kläd.JFRcohyponym1sko 1 filttoffelhon hasade om­kring i tofflor och morgon­rockäv. om mer stabil fot­beklädnad för kombinerat inne- och ute­brukträtoffloribl. äv. som kort­formtoffel­hjälte han är en toffelstå under toffelnvara helt under­ordnad sin hustrungt åld.sedan 1525Jönköpings stads tänkebokav lågty. tuffel med samma betydelse; av fra. pantoufle ’toffel’; idiomet stå under toffeln efter ty. unter dem Pantoffel stehen med samma betydelse, med tanke på toffeln som typiskt kvinnligt attribut