SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`ra verb tärde tärt, pres. tär tär·de1(långsamt) få att minska i om­fattning utstr.vi bör helst inte tära på kapitaletspec. med avs. på person (el. förmåga o.d.)göra svagare (och mindre) sjukdomen hade tärt på hennedet tär på krafterna att cykla i mot­vindtära på ngn/ngtsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. tära; av lågty. teren ’tära; förtära; förbruka’ 2äta åld.NollJFRcohyponymtära 1 tära en god mid­dagspec. om skade­djurmaskarna tärde på väggarnatära (på) ngtsedan 1430–50Hertig Fredrik av NormandieSubst.:tärande