SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
upp`födare substantiv ~n äv. vard. uppfödarn, plur. ~, best. plur. uppfödarna upp|­föd·ar·enperson som (yrkesmässigt) upp­föder djur jordbr.yrk.boxeruppfödarebroileruppfödarechinchillauppfödarekreatursuppfödareminkuppfödaresedan 1862