SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
upp`takt substantiv ~en ~er upp|­takt·eno­fullständig takt som ut­gör in­ledning till musik­stycke musikJFRcohyponymanslag 4 upptakten till ”Oh Susanna” består av två åttondelstoneräv. om den el. de stavelser som före­går den första betonade stavelsen i en vers(fot)äv. all­männareförsta början av ngt säsongupptaktdet blev en trevlig upptakt på höst­terminenupptakten (av/på/till ngt)sedan 1802