SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ut adverb 1i (ngn) riktning som leder mot om­givningen från (det inre av) ngt om­råde, före­mål etc., ofta under­förstått; ibl. med ton­vikt på själva av­lägsnandet, utan tanke på målet biol.MOTSATSantonym1in 1 utflyktutgångutsläpputsparkutvandringgå ut ur rummetett litet stycke ut från strandengå ut och promeneraställ sängen ett stycke ut från väggen○ibl. försvagat som ren an­givelse av riktningofta som slut­led söderutresa norr ut○äv. all­männare betr. rörelse, fördelning etc. i många riktningarutbredningbreda ut smöret på bröd­skivanepidemin bredde ut sig○äv. betr. före­mål som är sammanvikt e.d.fälla ut paraplyetrulla ut mattan på golvetvika ut kartan○äv. bildligt, särsk. med tanke på ökad till­gänglighet, upp­märksamhet, frihet e.d.JFRcohyponymut 7 utgivningutsvävningutträdeutvikningge ut en boklämna ut informationkomma ut i världen○spec. (abstrakt) betr. an­given el. under­förstådd förändring av besittning e.d.utarrenderautbudutgiftutpressningutsugningbjuda ut på auktionbetala ut lönerdela ut till aktie­ägarnajag måste ut med 10 000 kr. till månads­skiftetstolpe utsestolpe 1 ut med språket!sespråk 1 veta varken ut eller inseveta vända ut och in på ngtse2vända sedan 1000-taletrunsten, t.ex. Norrsunda, Upplandvanligen runform ut, fornsv. ut; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. grek. hys´teros ’senare’; jfr 1utan, 1ute, utom, yta, yttra, 1yttre 2till ett full­bordande av ngn handling, process e.d. NollJFRcohyponymut 3 utbildningutformautforskautfärdautredningutsmyckauttolkningutviladouttömligskriva ut upp­satsen på ord­behandlarefundera ut en lösningvälja ut kurs­deltagaresedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagen3till en ökning av om­fånget NollJFRcohyponymut 2 utbyggnadutökningbygga ut camping­platsendra ut linjen ytterligare○äv. mer abstraktbygga ut undervisningskapacitetensedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagen4i vissa ut­tryck till ett (snabbt) på­börjande av den an­givna handlingen etc. Nollutbrottbrista ut i skrattkriget bröt ut 1939en elds­våda bröt utsedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare5med ned­brytande verkan på viss person, före­teelse etc. i konkret el. abstrakt av­seende; ofta i full­ständig ut­sträckning NollJFRcohyponymut 6 utarmadutnötningutplånautrotautskrattadarbeta ut sigslita ut klädernahan tråkade ut sina å­hörare○spec. i absolut an­vändningi konstruktion medgå hans vredes­utbrott går mest ut över honom självsedan 1504brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)6till dess slut betr. före­teelse som har ut­sträckning i rummet el. tiden NollJFRcohyponymut 5 fristen löper snart utde var fiender livet utresultatet stod sig matchen uthemma­lagets offensiv ebbade ut○äv. betr. förlopp etc. med mer el. mindre naturlig slut­punkt; mest i fråga om på­frestande förlopputhållighetrida ut stormenhärda utsedan 1371stilleståndsfördrag mellan anhängare och motståndare till kung Albrekt (Styffe)7vanligen i vissa ut­tryck för fram­visande in­för offentligheten etc.; ofta med syfte att göra viss känslo- el. tankemässig verkan NollJFRcohyponymut 1 utläggningutställningställa ut på vår­salongenhan brukar säga rent ut vad han tänker○ibl. med negativ bi­betydelsedet var hemskt vad hon har spökat ut sig!○äv. med tanke på in­trycket etc.i vissa ut­tryck vi får se hur det tar sig utsedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)8i vissa ut­tryck till sitt resultat betr. svår­förutsägbart skeende Nollutgångutslagslå väl utslå illa ut○äv. ut­vidgat betr. å­syftat resultati konstruktion medgå spelet går ut på att få fem kryss i radsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser9vanligen i konstruktion medråka som på­verkat före­mål i förhållande till visst (vanligen negativt) förlopp e.d. Nollutsattkomma till stor­staden och råka illa uthon råkade ut för en sol-och-våraresedan 1665Ut, ut i ljuset mellan Umbriens kullar, där höstens hav i bruna vågor rullar.Erik Axel Karlfeldt, Höstpsalm (i Hösthorn, 1927)