SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
u`testänga verb utestängde utestängt, pres. utestänger ute|­stäng·eräv. lös förb., jfrstänga 1 hindra från till­träde el. från del­tagande (i ordnad aktivitet, tävling e.d.) Nollunder apartheid­tiden utestängdes Syd­afrika från internationellt idrottsutbyteljudet utestängdes effektivt av treglas­fönstrenutestänga ngn/ngt (från ngt)sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. utestängia Subst.:vbid1-381754utestängande, vbid2-381754utestängning