SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
u`teätare substantiv ~n äv. vard. uteätarn, plur. ~, best. plur. uteätarna ute|­ät·ar·en●person som (ofta) äter på restaurang serv.yrk.lunch­stället var populärt bland uteätaresedan 1918