SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
u`tseende substantiv ~t ~n ut|­se·end·etsyn­intryck som fram­kallas av ett före­måls eller en persons fysiska uppenbarelse husets utseende hade bevarats o­förändratsärsk. i fråga om person och med tanke på an­siktetett för­delaktigt utseendeett all­dagligt utseendeha utseendet mot sighon har utseendet för sighan känner henne bara till utseendetav utseendet att döma bör hon vara i femtioårs­åldernsedan 1536