SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
va`ken adjektiv vaket vakna vakn·aresom inte sover utan är vid fullt med­vetande admin.fysiol.klarvakenyrvakenhålla sig vakenhon låg vaken hela nattenhan var fort­farande vaken när hon kom hemibl. äv. (med konstruktionsväxling) om till­stånd, tids­period e.d.vakendrömi vaket till­ståndhan arbetar nästan all sin vakna tidäv. bildligtupp­märksam, pigg en vaken och klipsk ung manhan har ett vaket sinne för mode­trendervaken (för ngt/SATS)sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. vaken ’vaken, vaksam’; nord. ord, nära besl. med 1vaka, vakna