tryckår: 2009
1varp
substantiv ~en ~ar
varp·en●sammanfattningen av alla trådar i längdriktningen av en väv
mellan vilka inslaget sedan slås in
handarb.varpkronavarptrådlinnevarpmattvarpdet är svårt att spänna varpen jämnttyget var rött i varpen och svart i väftensedan 1541jfr isl., no. varp med samma betydelse; gemens. germ. ord, nära besl. med värpa
2varp
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
varp·et1rester av berg efter (slutförd) malmbrytning
mineral.sedan 1624eg. ’det sammankastade’; av samma urspr. som 1varp
2ett drag med en not
jakt.sese2not
○äv. om motsvarande platssedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. varp, eg. ’kast’; jfr 1varp, 2varp 1
3draglina till trål
el. liknande fiskredskap
jakt.○ibl. om plats där fiskredskap dras upp ur sjönsedan 1552av lågty. warp med samma betydelse; av samma urspr. som 2varp 2
4draglina från mindre ankare
med vars hjälp man med handkraft el. spel förflyttar ett fartyg i hamn el. skärgårdsområde
sjö.sedan 1561se 2varp 3

2varp
