SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ve`dervärdig adjektiv ~t veder|­värd·igsom väcker stark mot­vilja och ibl. äckel admin.psykol.JFRcohyponymvidrigcohyponymavskyvärdcohyponymvederstygglig en vedervärdig stank slog emot demvedervärdig (för ngn) (att+V)sedan 1595av lågty. wedderwerdich med samma betydelse, urspr. ’mot­satt, vänd emot’; jfr 2vart