SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ve`tande substantiv ~t vet·and·etsamman­fattningen av all kunskap hos viss grupp el. viss person komm.vetenskapl.JFRcohyponymlärdom 1 en debatt grundad på tro, inte på vetandedela med sig av sitt vetandehan stod på höjden av sin tids vetandemot bättre vetandei strid med det som man vet är riktigtval­rörelsens fri­kostiga löften som gavs mot bättre vetande sedan 1687Tro och vetande.Titel på (kristendomskritisk) bok av Ingemar Hedenius (1949)
2ve`tande adjektiv, ingen böjning vet·andesom vet ngt speciellt admin.psykol.hon gick med på för­slaget väl vetande att det inne­bar vissa upp­offringar för henneäv. positivtkunskaps­rik allvetandemindre vetandeintellektuellt handikappadkritikerna av för­slaget ut­målades som mindre vetande sedan 1593