SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vibrafon [-få´n] substantiv ~en ~er vibra·fon·enett slag­instrument med metall­plattor som vid slag med en mjuk klubba ger i­från sig en vibrerande ton ofta anv. in­om jazz­musik musiksedan 1930-taletav eng. vibraphone med samma betydelse; till vibrera; jfr mikrofon, telefon