SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vi`dlåda verb vidlådde vidlått, pres. vidlåder vid|­låd·eräv. lös förb., jfr2låda sitta fast vid ngt åld.Nollhon var så törstig att tungan vidlådde gommenofta bildligtvara förknippad med de besvärande marginal­effekter som vidlåder bostads­bidragenvidlåda ngtsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. vidherludha, viderlodha; till 2låda Subst.:vbid1-390423vidlådande