SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1vi`la substantiv ~n vil·an(över­gående) till­stånd av o­verksamhet och av­slappning i syfte att åter­vinna krafter fysiol.JFRcohyponymarbete 2 vilodagdygnsvilaveckovilavintervilaen stunds väl­behövlig vila efter en lång arbets­daghon unnade sig inte en sekunds viladoktorn rekommenderade några dagars vilahan fick en lättare skada och tvingades till ett par veckors vilaäv. i fysikaliskt fack­språkdet att inte vara i rörelse om kropp en o­rörlig kropp förblir i vila om den inte på­verkas av yttre krafterden sista/eviga vilandödenefter en lång tids sjukdom har han nu mött den eviga vilan föra/följa ngn till den sista vilanbegrava ngnkyrkan var full­satt när hon fördes till den sista vilan gå till vilagå till sängsefter en lång dag med trädgårds­arbete var det skönt att få gå till vila sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. hvila; till 2vila
2vi`la verb ~de ~t vil·ar1(för till­fället) inte vara i verksamhet särsk. för att åter­vinna krafter; om människa el. djur fysiol.zool.SYN.synonymta igen sig vilstolhon lade sig att vilahan har fått vila från träningen en månadde lät sina hjärnor vilaäv. om maskin e.d.väv­stolarna fick vila en stund i den annars så flitigt an­vända terapisalenäv.få att inte vara i verksamhet vila benen ett tagäv. ut­vidgat om före­mål e.d., med ton­vikt på åter­hämtninglåt degen vila kallt i 15 minuterjorden måste få vila mellan skördarnaspec. ngt förskönandeligga död här vilar NNvila i frid!äv. bildligtinte vara under behandling över 1000 fall av ekonomisk brottslighet ligger vilande hos polisenför­slaget får vila till nästa samman­trädeett vilande aktie­bolagvila (från ngt/att+V), vila (ngt)här vilar inga ledsamheterseledsamhet vila på hanensehane 1 vila på lagrarna/sina lagrarse2lager vila på årornaseåra sedan ca 1400Klosterläsningfornsv. hvila; gemens. germ. ord, bildat till ett subst. som finns bevarat i ty. Weile, eng. while ’stund’ 2vara stabilt placerad med sin tyngd verkande NollJFRcohyponymstödja 1 huset vilar på betong­grundhans hand vilade på hennes axeläv. bildligt, spec.vara baserad (på) eller an­knuten (till) beslutet vilade på ett betryggande fakta­underlagdet verkade vila en förbannelse över slottethotellet vilade på minnen från en svunnen storhets­tidspec. äv.låta vara in­riktad mot ngt JFRcohyponym2vila 1 en mörk­hårig skönhet som verkligen var något att vila blicken påvila på ngtsedan 17343låta stå över ngt vard.; särsk. i sportjargongNollförbunds­kaptenen vilade flera av stjärnorna i den betydelse­lösa vänskaps­matchenvila ngnsedan 1998Subst.:vbid1-390806vilande; 1vila (till 1)