SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

vink`eljärn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en vinkel|­järn·et●järnstycke som är böjt i (rät) vinkel anv. för att förstärka hörn, stödja hyllor o.d. verkt.JFRcohyponymkonsol sedan 1760

SO

Alfabetisk lista

  vinkelavstånd subst
  vinkelben subst
  vinkelhake subst
  vinkelhastighet subst
  vinkelhus subst
  vinkeljärn subst
  vinkellinjal subst
  vinkelmått subst
  vinkelparentes subst
  vinkelrät adj
  vinkelspets subst

  Till   alla ordböcker