SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
viola [vi´ålaäv.`la] substantiv ~n violor viol·analt­fiol musikviolakonsertspela violaäv. om ett större fiolliknande instrument som särsk. var i bruk under renässansen och barockenmest histor.viola da gamba hade vanligen sex strängaräv. om en orgel­stämmasedan 1850av ita. viola; av provensalska viola med samma betydelse; ev. av ljud­härmande urspr.; jfr violin