SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
voka`lharmoni substantiv ~n vok·al|­harm·oninspråklig före­teelse som inne­bär att en (ändelse)vokals kvalitet bestäms av stam­stavelsens kvalitet språkvet.JFRcohyponymtilljämning vokalharmoni är vanligt i finskasedan 1865