SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
yx`a substantiv ~n yxor yx·anett hugg­verktyg med skärande huvud på skaft verkt.yxhuggsnickaryxastridsyxavedyxaofta mer el. mindre bildligt, särsk. i ut­tryck för att vara den som ut­för ngt o­behagligtdet var NN som fick hålla i yxan och av­skeda folk på löpande bandkasta yxan i sjönge upp sina an­strängningartrots förlusterna i början på säsongen vägrade laget kasta yxan i sjön sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. yx, yxa; gemens. germ. ord, besl. med lat. asc´ia ’yxa’