SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
å`stunda verb ~de ~t å|­stund·ar●hysa begär efter ngt (vanligen ngt abstrakt) ngt högt.komm.JFRcohyponymeftertraktacohyponym2viljacohyponymönska den chefs­post han så hett åstundadeåstunda ngn/ngt/att+Vsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. astunda; till 3å och fornsv. stunda ’vänta; längta efter’; till stund Subst.:vbid1-400402åstundande; åstundan