tryckår: 2009
ä´del
adjektiv ~t ädla
ädl·are1som är av utsökt slag
och därför sällsynt och dyrbar
admin.allmän värderingsamh.ädla stenarchampagne av ett ädelt märke○spec. om person, med tanke på härstamningen man av ädel börd○äv. för att ange hög kvalitet inom området i frågaädelskånskaädelärg○äv. med tonvikt på spec. egenskaper som skiljer företeelsen från andra liknande företeelserädelgasädelmetallidel ädel adelseadel
ädla metallersemetall
sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. ädhel; av lågty. edel ’förnäm; utmärkt’; besl. med adel, odal
2som visar en livsinställning höjd över egennytta och småaktighet
admin.psykol.JFRcohyponymhögsinnadcohyponymädelmodig
en berättelse där en sagolikt ädel hjältinna räddas av en lika ädel hjältehon var inte så ädel att hon ville avstå honom till sin rivaldet var ädelt av honom att ta på sig skulden○äv. om handling e.d.en ädel men orealistisk tankeädel och osjälvisk kärlekmed en ädel gest erbjöd hon sin fiende försoningsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)Ädla skuggor, vördade fäder, Sveriges hjältar och riddersmän.Johan Henrik Kellgren, Gustav Vasa (1786)
