SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
äl`va substantiv ~n älvor älv·anett kvinnligt natur­väsen i nordisk folk­tro som bl.a. tänks dansa på ängarna på kvällen sag.yrk.JFRcohyponymalfcohyponymvätte älvadrottningsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. älva, ut­vidgning av älf; femininbildn. till alf Kvällens guldmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa.Erik Johan Stagnelius, Näcken (ca 1820)