SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ä`revarv substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en äre|­varv·etextra varv som löps (eller körs) av segrare i idrotts­tävling på stadion e.d.; för att publiken ska få till­fälle till hyllningar sport.äv. ngt ut­vidgatrida ärevarvhemma­laget fick springa ärevarv efter segern i all­svenskansedan 1924