SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ä`rlig adjektiv ~t är·lig1som håller sig till sanningen och inte döljer ngt om person, ut­saga etc. admin.psykol.MOTSATSantonymfalsk 1antonymlögnaktig JFRcohyponymsanningsenlig ett ärligt svar på fråganen ärlig forskare som inte försökte bort­förklara negativa resultathan hade svårt att vara ärlig mot henneen öppen och ärlig redo­visning av svårigheternaibl. med ton­vikt på upp­riktighet (och med viss bi­betydelse av bryskhet e.d.)vanligen i vissa ut­tryck om jag ska vara ärlig smakade maten inget vidareärligt talat tycker jag att du kunde rycka upp dig lite (adv.)äv. som bestående egenskap hos person el. relationen modig och ärlig flicka som all­tid försökte klara upp sina problem på egen handett ärligt drag i hans karaktärde nådde fram till ett bättre och ärligare äktenskapäv. om handling e.d. för att an­ge äkthet e.d.som svarar mot en inre över­tygelse en ärlig strävan efter försoningman kan inte tvivla på hans ärliga viljaur­säkten var ärligt menad (adv.)ärlig (mot ngn)sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ärliker ’heder­värd; an­sedd; hederlig’; av lågty. erlich med samma betydelse; den nu­tida bet. av ty. ehrlich; till 1ära 2som håller sig till erkända regler av moralisk el. juridisk karaktär; om person, särsk. vid ekonomiska transaktioner admin.psykol.JFRcohyponymhederlig den ärlige upp­hittaren ut­lovas hitte­lönen ärlig små­företagare som betalar skatter och av­gifter i rätt tidäv. om handling e.d.ärliga av­sikterärligt förtjänta pengar (adv.)äv. om ngt som tyder på dettaärliga blå ögonett fast och ärligt hand­slagäv. om ngt som försig­går enl. regleren ärlig kamphan fick aldrig en ärlig chanssedan ca 1600Ärlig svensk.Förr vanlig signatur under bidrag till tidningars insändarsida