SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ö`dmjuka sig verb ödmjukade ödmjukat öd|­mjuk·arvisa sig öd­mjuk för att upp­nå visst syfte; ofta med bi­betydelse av kryperi e.d. komm.han ville inte ödmjuka sig för att få henne att gifta sig med honomödmjuka sigsedan ca 1400Klosterläsningfornsv. ödhmiuka sik