SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ö`vertrumfa verb ~de ~t över|­trumf·aräv. lös förb., setrumfa över lägga högre trumf­kort än mot­spelaren komm.spel.vanligen bildligtöver­träffa TV3 försökte övertrumfa SVT med sin nya underhållningsgivövertrumfa ngn/ngt (i/med ngt)sedan 1895Subst.:vbid1-405802övertrumfande, vbid2-405802övertrumfning