SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
äng´er substantiv ~n ängrar ängr·artyp av liten skal­bagge som har hårig eller fjällig kropp och huvudet in­böjt under halsskölden och vars larver kan orsaka svåra skador zool.fläskängerpälsängersedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. änger ’småmask’; av o­säkert urspr.