publicerad: 2021  
änkling änklingen änklingar
änk·ling·en
substantiv
änk`ling
● tidigare gift man vars hustru av­lidit och som inte gift om sig
änkling (efter/till någon)
änkling (efter någon)
änkling (till någon)
han hade svårt att finna sig till­rätta med livet som änkling efter trettio års äktenskap
○ i sammansättn. äv. om man vars fru är bort­rest
gräsänkling
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska änklinger; jfr ur­sprung till änka