SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ävja [ä`vjaäv.äv`ja] substantiv ~n ävj·anav­lagring på botten av vatten­samling, bestående av organiska ämnen under om­vandling till gyttja och ofta äv. mindre mineralkorn m.m. geol.ävjebottensedan 1390brev från riddaren Birger Ulfsson med gåva till Vadstena kloster (Svenska Riks-archivets pergamentsbref)fornsv. äfia ’dy, gyttja’; av samma urspr. som ebb