SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ådra seåder
2å`dra äv. åld. å`dragaå`draga verb ådrog ådragit ådragen ådragna, pres. ådrar äv. åld. ådrager å|­drag·itofta refl. låta bli ut­satt för vanligen ngt negativt Nolldet fräna spelet ådrog laget flera ut­visningarådra sig en förkylninghon ådrog sig allvarliga skador vid o­lyckanhan har å­dragit sig stora skulderådra ngn ngtsedan 1734Subst.:vbid1-399136ådragande
3å`dra verb ~de ~t ådr·arvanligen perf. part. förse med ådror anat.seseåder 3 mjukt ådrad furuådra ngtsedan 1834Subst.:vbid1-399134ådrande, ådring
4å`dra substantiv ~n ådr·aninre driv­kraft som verkar i viss riktning särsk. för att åstad­komma viss typ av skapande verksamhet psykol.JFRcohyponymanlag 2cohyponymläggning berättarådrasin humoristiska ådra hade hon från modernsedan 1697