tryckår: 2009
å`ra
substantiv ~n åror
år·an●ett redskap i form av en lång (trä)stång som vidgas till ett blad, avsett att ro, paddla eller vricka en båt med
vanligen ingående i ett par
sjö.JFRcohyponympaddelcohyponymårtag
styrbordsårahon tog ett par kraftiga tag med årorna○äv. om liknande redskap med ngt annan funktionstyråravila på årornalåta båten glida med årorna stilla ovan vattenytan
med säkra tag rodde han ut i solen, vilade på årorna och lyssnade till det friska porlandet kring stäven
sedan 1100–1200-taletrunristat revben, Lund, Skåne (Danmarks Runeindskrifter)runform ara (plur.), fornsv. ar, ara; nord. och eng. ord av omdiskuterat urspr.
substantiv ~n åror
år·an●ett redskap i form av en lång (trä)stång som vidgas till ett blad, avsett att ro, paddla eller vricka en båt med
vanligen ingående i ett par
sjö.JFRcohyponympaddelcohyponymårtag
styrbordsårahon tog ett par kraftiga tag med årorna○äv. om liknande redskap med ngt annan funktionstyråravila på årornalåta båten glida med årorna stilla ovan vattenytan
med säkra tag rodde han ut i solen, vilade på årorna och lyssnade till det friska porlandet kring stäven
sedan 1100–1200-taletrunristat revben, Lund, Skåne (Danmarks Runeindskrifter)runform ara (plur.), fornsv. ar, ara; nord. och eng. ord av omdiskuterat urspr.
