SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ö`verinlärning substantiv ~en över|­in·lär·ning·enin­lärning som är grundligare än vad som är direkt nöd­vändigt i syfte att kunskapen, färdigheten etc. i fråga ska kunna an­vändas äv. under o­gynnsamma förhållanden pedag.överinlärning (av ngt/SATS)sedan 1954