publicerad: 2021  
örn örnen örnar
örn·en
substantiv
ö`rn
typ av stor rov­fågel med långa breda vingar, kraftig näbb och grova klor samt vanligen fjäderklädda ben; vanligen betraktad som den mäktigaste fågeln
örnbo; örnklo; örnnäste; havsörn; kungsörn
örnens majestätiska flykt
ofta om mot­svarande bild, sär­skilt i vapen el. på strids­tecken
dubbelörn
en emaljerad örn på locket; den tyska örnen
äv. bildligt vanligen i sammansättn.
örnblick; örnnäsa; örnprofil
fläkt örn heraldisk bild av örn sedd fram­ifrån med utspända vingar och åt sidorna ut­sträckta fötter samt med huvudet i profil
belagt sedan 1000-talet (runsten, Gripsholm, Södermanland (Sveriges runinskrifter)); runform arni (dat.), fornsvenska örn; gemensamt germanskt ord, besläktat med grek. or´nis 'fågel', i ornitolog