publicerad: 2021  
-vis
adverbiellt slutled
med subst. el. adj. som för­led på an­givet sätt i fråga om ordning, fördelning, periodisering och dylikt
fläckvis; länsvis; portionsvis; ryckvis; ryktesvis; terminsvis; veckovis; växelvis; årsvis; ömsevis
äv. försvagat i obestämd (stor) mängd
dussinvis; massvis; timvis; tjogvis
äv. vid gradering i eller till viss grad
äv. vid exemplifiering och bedömning av ett förhållande el. faktum så­som (belysande eller varande)
ibland äv. av an­givet skäl
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska -vis; oftast av lågtyska -wis(e) med samma betydelse