publicerad: 2021  
anstånd an­ståndet, plural an­stånd, bestämd plural an­stånden
an|­stånd·et
substantiv
an`stånd
(formellt) till­stånd att upp­skjuta ut­förandet av viss handling
anstånd (med något/att+verb)
anstånd (med något)
anstånd (med att+verb)
han begärde an­stånd med värnpliktstjänstgöringen; de fick an­stånd med amorteringarna
belagt sedan 1538; av lågtyska anstant, tyska Anstand med samma betydelse; till anstå; jfr ur­sprung till anständig