publicerad: 2021  
antenn antennen antenner
an·tenn·en
substantiv
antenn´
1 an­ordning för mot­tagning och ut­sändning av radio­vågor ofta i form av långa, tunna metall­spröt
centralantenn; radioantenn; tv-antenn
äv. om mottagnings­anordning för elektro­magnetiska vågor av annat slag
belagt sedan 1903; av lat. antenn´a 'rå (på segel­fartyg)'
2 spröt­liknande ut­skott som är försett med sinnes­organ för känsel och lukt; på vissa insekter, kräft­djur m.m.
ollon­borrarnas hannar har väl­utvecklade och känsliga antenner
belagt sedan 1744