SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
an`visa verb ~de ~t an|­vis·ar1ge upp­lysning om ngt, ofta (delvis) genom att peka e.d. men äv. mer abstrakt komm.personalen kan direkt anvisa vilka vägar sökanden har att gåut­redningen anvisar flera vägar för en moderniseringibl. med bi­betydelse av till­delninghon blev anvisad plats längst bak i lokalenanvisa (ngn) ngt/SATSsedan 1720efter ty. anweisen med samma betydelse; jfr 2visa 2bevilja medel; om myndighet e.d. samh.regeringen har anvisat en miljon för sär­skilda åt­gärderanvisa (ngn/ngt) ngt (för ngt)sedan 1831Subst.:vbid1-105919anvisande, anvisning