publicerad: 2021  
bryna brynte brynt, presens bryner
verb
bry`na
1 hetta upp (fett) till ljusbrun färg
någon bryner något
○ äv. hetta upp (livs­medel) i brynt fett tills det fått färg; vanligen med efter­följande stekning
JFR 1bräcka 3, grilla, steka 1
bryn kotletterna hastigt på båda sidor
○ äv., med av­seende på person, genom sol­strålning
ungar med hud som solen har brynt
belagt sedan 1650; till brun
2 ge skarpare egg särsk. genom en sista finslipning
JFR slipa 2
brynsten
någon bryner något
han brynte kniven innan han gav sig på söndags­steken
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska bryna; trol. till bryn i bet. 'skarp kant'
brynabrynande, bryning