SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
diaba´s substantiv ~en ~er dia·bas·enen svart- eller grönaktig, eruptiv gång­bergart geol.JFRcohyponymdioritcohyponymbasalt sten­ull till­verkas av diabasVästgötabergens översta platåer består av diabassedan 1846modern bildn. till grek. diabai´nein ’genom­tränga’