publicerad: 2021  
förebära förebar föreburit föreburen föreburna, presens förebär
verb
fö`rebära
● formellt an­föra som skäl eller ur­säkt för visst handlande; ofta med av­seende på mindre över­tygande skäl
förebära något
han före­bar sjukdom som skäl till ute­blivandet
belagt sedan 1487–96 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska forebära, även 'bära fram'
förebäraförebärande