publicerad: 2021  
försvära försvor försvurit försvuren försvurna, presens försvär
verb
försvä´ra
hög­tidligt lova bort med ed
försvära någon/något (åt någon/något)
försvära någon (åt någon)
försvära någon (åt något)
försvära något (åt någon)
försvära något (åt något)
försvära sin själ åt djävulen
äv. försvagat (ofta refl.)
partiet har försvurit sig åt en politik som kommer att öka klyftorna i sam­hället
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag); fornsvenska forsväria
försväraförsvärande