SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ga`ta substantiv ~n gator gat·antrafik­led i tät­ort vanligen försedd med separat gång­bana (trottoar) och belysning trafik.JFRcohyponymväg 1hyponymgrändhyponymalléhyponymboulevardhyponymaveny gathörngatstengatubelysningaffärsgatabakgatagågatahuvudgataparallellgatatvärgataen livligt trafikerad gatastadens gator och torgpå an­dra sidan gatan låg en blomster­handelbanken låg tvärs över gatanbarnet sprang rätt ut i gatanmord på öppen gataäv. ngt ut­vidgatbygataäv. om liknande (öppet) stråkJFRcohyponymröjning brandgataisgatasolgatatältgatade högg upp en gata för att hindra elden från att sprida sigäv. bildligt med ton­vikt på av­saknad av trygghet, stadgad till­varo, bo­stad, arbete e.d.gatflickagatpojkevärden var beredd att kasta ut hyres­gästerna på gatanflera hundra arbetare ställs på gatan om fabriken läggs ned(på) gatangammal som gatansegammal 1 gata upp och gata nerlängs o­lika gatorde gick gata upp och gata ner på jakt efter en blomster­affär gatans parlamentseparlament gå på gatanprostituera sigoch vanl. söka kunder på gatanhistor. i Sverigemånga kvinnliga narkomaner gick på gatan för att finansiera sitt drog­missbruk mannen på gatanse1man 4 på gatanvid informell försäljningenligt polisen är den beslag­tagna narkotikan värd flera miljoner på gatan på gator och torgoffentligtungdoms­förbundet ordnade kampanjer och debatter på gator och torg på (sin) mammas gatapå ett om­råde som man verkligen känner tillnär det gäller ekonomi är han verkligen på mammas gata och han älskar att tala om stats­kassan sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. gata ’väg’; gemens. germ. ord, trol. besl. med gatt