publicerad: 2021  
grov komparativ grövre, superlativ grövst
adjektiv
1 som har stor tjocklek särsk. om lång­sträckta före­mål
grovkalibrig; grovlemmad
en grov tråd; ett grovt blyerts­streck; han är grovt byggd (adverbial)
äv. som består av eller inne­håller för­hållandevis stora partiklar
grovhacka; grovsnus
spec. om bröd som huvud­sakligen bakats på annat sädes­slag än vete, t.ex. råg
grovt bröd
äv. om före­mål med ojämn, skrovlig etc. yta
grovhyvlad; grovmaskig
en grov hand­duk
äv. om stort och kraftigt före­mål
grovplåt; grovsmide
grova skor; grovt artilleri
äv. bildligt, spec. med ton­vikt på av­saknad av mindre och finare detaljer, nyanser eller dylikt
grovbearbetning
en grov upp­skattning
spec. äv. skrovlig
en grov röst
äv. med inne­börd av stor mängd
tjäna grova pengar
grovt räknat se räkna
i grova drag se drag
(köra fram med) det grova artilleriet se artilleri
belagt sedan ca 1400 (Klosterläsning); fornsvenska grover; av lågtyska grof 'stor; stark; klumpig'; urspr. trol. 'grov­malen; krossad'
2 som helt saknar förfining särsk. om person el. yttrande, ibland med ton­vikt på obscenitet
JFR 1rå 2
grov (mot någon)
grova skämt; han är grov i munnen; det var det grövsta!
belagt sedan ca 1420 Bonaventuras Betraktelser
3 som bedöms som allvarlig och fräck eller dylikt; särsk. om brott mot lag, moralnorm eller dylikt
en grov lögn; en grov försumlighet; en grov gränskränkning; han dömdes för grov vårds­löshet i trafiken
spec. äv. i spel, sär­skilt schack­spel
en grov bort­sättning; han gjorde ett grovt fel och måste ge upp partiet
belagt sedan ca 1430 Själens tröst