SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kollation [-∫o´n] substantiv ~en ~er kol·lat·ion·en1festligt sam­kväm formelltscen.sedan 1642ur lat. colla´tio ’samman­förande’; jfr kalas, konferera 2kontrolläsning av en av­skrift mot originalet bok.kollation (av ngt)sedan 1635