publicerad: 2021  
lim limmet, plural lim äv. limmer, bestämd plural limmen äv. limmerna
limm·et
substantiv
lim´
(klibbigt) material som stelnar i luften och an­vänds för sammanfogning av trä, papper, glas och dylikt; särsk. för starkare el. beständigare sammanfogning
JFR klister
limkokning; gummilim; plastlim
kläm ut limmet ur tuben!; stryk lim på båda ytorna
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska lim 'lim; kalk'; gemensamt germanskt ord, till en indoeur. ord­rot med bet. 'klibba; smeta'; jfr ur­sprung till ler