publicerad: 2021
nar
naren narar
nar·en
substantiv
●
sammanhållande, tunn tvärslå särsk. på yta bestående av bräder, t.ex. dörr el. lock
belagt sedan 1472 (Arboga stads tänkebok);
fornsvenska nar(e); sv. dial. nar; gemensamt germanskt ord, urspr. 'ngt som trycker ihop'; jfr ursprung till
narv 2
