SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
pikera [-ke´-] verb ~de ~t pik·er·ar1pika mindre brukl.komm.pikera ngn (för ngt/SATS)sedan ca 1660av fra. piquer ’sticka med ett vasst före­mål’; jfr picador, picka, pikant, 1piké 2göra (tyg) uddigt i kanten textil.○äv. bildligtgarnera (bak­verk) med kristyr pikera peppar­kakorpikera ngtsedan 1778Subst.:vbid1-279329pikerande, vbid2-279329pikering