publicerad: 2021  
roa roade roat
verb
ro`a
● bereda (någon) nöje om person
JFR förnöja, förströ, underhålla 3
någon roar någon (med något/att+verb)
någon roar någon (med något)
någon roar någon (med att+verb)
han roade barnen med troll­konster; hon brukade roa dem med roliga historier på kaffe­rasten
○ äv. om icke-personlig före­teelse
något roar någon
skogs­arbetet verkade roa honom; det roade honom att tänka ut språkliga dubbel­tydigheter
belagt sedan ca 1635; jfr fornsvenska ro(a) 'vila', senare äv. 'bereda nöje (under vilan)'; till 1ro
roaroande
roa sig