SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
stjä`rna substantiv ~n stjärnor stjärn·an1lysande himla­kropp som består av brinnande gaser astron.stjärnhopstjärnkikaredubbelstjärnafixstjärnapolstjärnaen ljus­stark stjärnaen av­lägsen stjärnasolen är vår närmaste stjärnaibl. om alla lysande himla­kroppar ut­om solen och måneni informella samman­hangstjärnhimmelstjärnljusblinkande stjärnornavigera efter stjärnornasolen, månen och stjärnornagå ut en mörk kväll och titta på stjärnornaom man ser en stjärna falla får man önska sig någotdet står/är skrivet i stjärnorna1det är o­säkertnär hon kommer hem från resan, det står skrivet i stjärnorna 2det är förut­bestämtdet stod skrivet i stjärnorna att just de två skulle träffas en slocknad stjärna en (idrotts)stjärna som inte längre är aktivhon är en slocknad stjärna som försörjer sig genom att hålla före­drag ngns stjärna är i dalandedet går ut­för med ngnhans stjärna är i dalande efter en lång rad kassafiaskon prisa sin lyckliga stjärnavara mycket tacksamde skadade kunde prisa sin lyckliga stjärna att de kommit undan med livet i behåll se (sig) i stjärnorna efter ngtförgäves få leta efter ngtaffären är skum och man kan se sig i stjärnorna efter kvittot sikta mot stjärnornasätta upp höga mål för sig självhon siktar mot stjärnorna och satsar på en karriär in­om teatern sikta mot stjärnorna så når du trädtopparnasätt målet högt så upp­når du ett bättre resultatän om du har låga ambitionerta ner stjärnornagöra det o­möjligahan av­gudar sin dotter och skulle kunna ta ner stjärnorna för att göra henne lycklig under knapphetens kalla stjärnai fattigdomtrots årets idrottsliga fram­gångar lever föreningen under knapphetens kalla stjärna vara född under en lycklig stjärnaofta ha tursedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. stiärna; gemens. germ. ord, besl. med lat. ste´lla, grek. aste´r ’stjärna’ 2figur eller före­mål med ett an­tal uddar i cirkel pedag.davidsstjärnajulstjärnasjöstjärnaen fem­uddig stjärnaen sex­uddig stjärnaen stjärna i toppen på jul­granensimmerskorna sam i­hop till en stjärna i mitten av bassängenspec. som (symbolisk) belöning för god prestationguldstjärnaordensstjärnalärarinnan klistrade in en stjärna i hennes skriv­häftespec. äv.asterisk särsk. som symbol för kvalitet femstjärnigsvampen har tre stjärnor och är allt­så mycket godsedan 15263person som är framgångs­rik och berömd in­om visst om­råde m-med.yrk.stjärnkultstjärnreporterstjärnrollfilmstjärnaidrottsstjärnavärldsstjärnahan fick hoppa in när den ordinarie huvudrolls­innehavaren blev sjuk och blev stjärna över en nattäv. försvagat om mycket duktig person (ofta den bästa i viss grupp)lagets stjärnahon är klassens stjärnasedan 16694stjärn zool.sedan 1346 (i sammansättn., som hästnamn)testamente upprättat av kaniken Henrik i Uppsala (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stiärna ’pannhud’; jfr stjärn Stjärnorna vandra så fjärran. Jorden är människans hem.Erik Blomberg, Människans hem (i Jorden, 1920)